En avrättning och nyårshummer

   
Nerd förlåt mig Line, jag ska jobba hårdare nästa gång… Din vilja är min lag! ;)

 jag var bara tvungen att skriva om något som fick mig att fundera på mer än rostemackor och julvärdar. Något som gör mig lite besviken på den värld vi faktiskt lever i.
(Femhundratrettiosju utropstecken har blivit eliminerade för en lättare läsning...)

En diktatorisk och grym ledare för nationen Irak är avrättad. Istället får världen en martyr som kan föda många nya små och stora tyranner både i Irak och på andra ställen.

Iraks förre diktator och mest fruktade brottsling mot mänskligheten har avrättats. Genom hängning. Japp, så är sanningen, med bara timmar kvar av år 2006 hänger vi fortfarande människor på denna planet som vi gjort till vår.
 
Men på något märkligt vis framstår USA, med sitt oerhört civiliserade (notera ironin) sätt att hantera dödsstraff som mänsklighetens och civilisationens vagga, genom att jämföras med det så högt civiliserade (lägg märke till ironin igen) land som kallas Japan där man på 2000- talet fortfarande sysslar med avrättning så som hängning i hemlighet.
 
“En viktig milstolpe för landets kurs mot att bli en demokrati.”

Det är så vår käre gamle Bush kallar avrättningen. Den mannen måste ha den sjukaste kompassen som någonsin skådats. Till och med sjukare än Kapten Jacks.
Att avrätta någon genom hängning för ju en ner på en gränslöst okultiverad nivå. Det är ovärdigt demokratier, ovärdigt civilisationer, ovärdigt rättsstater.
Gränsen mellan de som står för detta övergrepp och de brott som de dödsdömda har på sina samveten blir hårfin.
 
Avrättningen av Saddam Hussein dokumenterades, och bilder/filmer släpptes ut efteråt. Det räckte alltså inte med den råhet själva straffet och formen av utkrävande av detta innebar - det blev ännu groteskare.
Dessa straff och dessa handlanden används och supportas alltså av bla. USA och Japan, två av plintarna i den västerländska demokratin och civilisationen. Vad ska man säga?
 
Jag tar det igen. Hängning. I slutet av år 2006. Tanken förskräcker. Det är en snygg demokrati som USA håller på att bygga upp i Irak…
 

Frågan är den: går det att ha en fungerande demokrati med dödsstraff lika väl som utan? Det som avgör är om folket själva vill ha dödsstraff eller inte. Om majoriteten röstat för att dödsstraff ska användas, ja, då är det väl demokratiskt då. Men kränker det inte de mänskliga rättigheterna ändå? Jo, men demokrati är en sak, mänskliga rättigheter en annan. Demokratiska beslut är inte alltid fina.
 
Jag tror attdet till stor del ligger ett symbolvärde i Saddams död. Det handlar inte bara om att ta död på en människa, en diktator, det handlar om att ta död på ett mörkt tidserum för ett land. Om Saddam Hussein blir den sista att dömas till döden i Irak, om det genomförs en omedelbar lagändring där man stryker dödsstraffet, då, då har man tagit död på två eror samtidigt. Vilket skulle kunna ge ett ännu starkare symbolvärde.
 
Jag säger som en kär gammal so-lärare brukade säga på halvtaskig skånska ”våld föder våld”…eller..?

 

(Övergång med färgskimmer och snygga effekter)  

Nyår’s comming up! Och för en gång skull ser det lovande ut! Utan fuskchampagne och utan den ökända kazakstanska t-spriten (kanske). Dock hade jag och min ära fader en lång diskussion innan idag, då han vägrade köpa en flaska champagne till mig. Liksom herregud, en flaska liksom, som om jag tänkte sitta och halsa den vid tolvslaget. Men nej, han bara stirrade på mig och sa ”men, det är ju olagligt”, och ”du får ju inte dricka sånt”. Men, som tur är så har man ju snälla syskon som vill mig väl. =P

För cirka en halvtimme sen blev jag lite dumförklarad av en viss liten Line. Jag som bara ville dela med mig av mina upplevelser, i detta fall matupplevelser, då blev man skrattad rakt upp i ansiktet…
Jag hade tagit mod till mig och ätit apelsin för första gången i mitt lilla liv. Inte en hel, men en liten, liten bit. (Måste tillägga att jag faktiskt en gång innan provat den där lilla versionen, eeh..tja den…) Dock var det här en besvikelse. Jag hade hoppats på hellefors apelsinjuice i fast form, men icke då. Det smakade mest plastigt och inte alls som apelsinjuice. Det gjorde mig lite besviken faktiskt.
 
När jag skriver detta, är min kära syster på väg till Paris med sin pojkvän för att fira nyår (så mysigt det låter eller?) med en levande hummer i bagaget. Det var i alla fall vad dom sa. Först trodde jag att dom drev med mig, bara för att jävlas lite, som vanligt. Men när dom började diskutera hur länge den skulle överleva utan luft, och vilken vattenmängd dom skulle ha, för att den skulle överleva så länge som möjligt och blir så fräsch som möjligt tills dom ska tillaga den i morgon, blev jag lite osäker. Detta är något som skulle vara en typisk idé av min bror, men nu börjar jag oroa mig för att min syrra börjar bli som han. Hmm, väntar mig snart att hon börjar leka med vapen och kryper runt i trädgården i krigsmundering och gasmask, eller gömmer sig i frysen. Fast det är ju inte så onormalt, det gör ju jag med ibland. (därav baconförpackningskramen)

 

Några saker som gjorde min jävliga dag lite ljusare:

  • Eternal tears of sorrow
  • Mjölk med kanel och socker (julkänsla)
  • Joakim Thåströms rossliga röst i hörlurarna
  • Sjunga ”öppna landskap” på skånska
  • ..och som alltid Oasis, i synnerhet Married with children







Kommentarer
Postat av: Anonym

Som den aktiva läsare jag är, väntar jag nu spännt på nästa blogg :) Vilket jag antar blir första dagen på år 2007? eller?? ..
Haha ja den lilla versionen av Apelsin heter ju då Clementin .. hahah!!! XD

2006-12-31 @ 16:23:26
Postat av: Mattias

Nu har USA gått för långt. Helt enkelt.

Har du aldrig ätit apelsin? Fast ja va fan, varför? SOm du säger så är det ju inte dne godaste frukten.

Eternal tears of sorrow!

2007-01-01 @ 16:06:14
URL: http://mattiaseriksson.blogg.se
Postat av: elin

ta hit busch så ska jag kissa på hans skor!

2007-01-03 @ 18:07:52
URL: http://elinlind.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0