En lite seg blogg i december...
Det känns som att det har stått lite stilla på min blogg några dagar nu, även om jag faktiskt har försökt skriva, så har jag liksom inte riktigt haft några betydande tankar eller funderingar att komma med. Inte för att jag har haft det i alla andra inlägg jag skrivit, men det har känts som att det viktigaste jag har haft att dela med mig av dessa dagar har varit saker som ”jag fick typ något i ögat igår”, eller ”jag brände min rostemacka i morse”, och för att inte tråka ut eventuella läsare har jag inte känt att den informationen var tillräcklig. Men nu kan jag inte längre hålla fingrarna borta från tangentbordet, så jag hoppas att kunna få ner något som kan vara värt att läsa, även om jag inte kommit på någon intressant tanke att dela med mig av.
I mitt förra inlägg skrev jag om min teori att livet såg ut som en andragradsfunktion, med en maxpunkt och inget mer. Men där blev jag snällt tillrättavisad av en lite visare trea med tillhörande matte D kunskaper, som hänvisade till sinuskurvor. Att livet går upp och ner i all oändlighet. Med vetskapen om sinuskurvor förstår jag nu också att livet ser mest ut som en sådan. Vad jag menade när jag liknade livet med en andragradsfunktion var att det finns bara ett sätt att få ut så mycket som möjligt av livet, bara genom en viss utbildning, bara genom att göra de korrekta valen här i livet, och där, på något sätt kom jag in på att hitta livets nollställen och symmetrilinje. Denna teori kan jag också hålla med om att den inte håller alltid, men det var ju faktiskt den enda funktion jag kunde se på mitt papper.
När årets sista månad nu har nått oss, ser vi ljusslingor och adventsljusstakar överallt, vi hör julmusik strömma ut från varje hörn och vi känner doften av glögg och pepparkakor, men inte en snöflinga så långt ögat kan nå, inte en tillstymmelse till frostiga eller stjärnklara nätter. Snart sitter vi klockan tre och kollar på en tomteverkstad som producerar precis samma leksaker som förra året, samtidigt som regnet öser ner över hustaken. Det är ju faktiskt alltid samma saker som dom små nissarna packar tomtens släde med varje år så att det krävs tolv renar för att få den att lyfta. Alltid vill barnen ha schackbräden, dockor och gunghästar, men tröttnar verkligen ingen på att se det? Och efter att vi sett tomtens släde försvinna i skyn till nissarnas glada sång, vet vi vad vi får se härnäst i tv rutan. Det är samma sak varje år, ingenting förändras. Det är nästan som en milstolpe i våra liv, varje år sitter vi på samma positioner i soffan och ser på precis samma saker som förra året innan, men kanske vi upplever det annorlunda, för varje år som går blir vi rikare på upplevelser, tankar och intryck, och kanske kalle anka och hans vänner då får en annan mening för oss. För vad tyckte och tänkte man för ett år sedan, och vad hade man sagt om man träffade sig själv som man var för ett år sen. Kanske något i stil med ”ryck upp dig för helvete, för allt kommer blir så jäkla bra ändå… det väntar en maxpunkt runt hörnet”…bäst jag avslutar här, så att jag inte sjunker vidare ner i matte-träsket.
I morse fick jag till min stora glädje en ny favorit bland marmeladsorterrna, nämligen vinbär/morot. Kanske inte låter så väldigt lockande, men den var faktiskt en mycket positiv överraskning.
Slide away - and give it all you've got
And we can slide away, slide away, slide away, away
Det är någonting med rösterna, i kombination med musiken och texten, som gör vissa låtar så otroligt bra, så att man bara ryser =)
Hög kvalité, bra tankar och tänkvärda funderingar sammanfattar din blogg rätt bra. Låt oss hoppas att kurvan är på väg uppåt! =)
Keep up the good work, och rock (eller blogg, som viktor säger) on! =)
ps. idag blir det lussebullebakning här, knakse ett uns av julstämning då =)
Känns väldigt bra att min sinuskurveteori har slagit igenom...
Huruvida din andragradsteori kring maxvärdet i livet stämmer vet jag inte men som lite visare kan jag säga att det ni lär er i matte C om nollställen och symmetrilinjer är helt meningslöst, ni kommer aldrig att använda det sedan ändå.
Förlåt mig, men jag tycker att det är tragiskt att folk börjar blogga om julen redan nu, det är ju för guds skull tre regninga, sega skolveckor kvar och det är just nu lika mycket julstämning som i juli .
Förresten så tänker jag lägga till dig bland mina kontakter så att jag slipper ta omvägen runt Markus blogg (som iofs även den är väldigt läsvärd) varje gång jag ska läsa din, som är helt jäkla briljant, och jag hoppas att du inte motsätter dig detta.
Blogg On!
Viktor
