Det kommer en korvskiva flygande...
Idag fick jag prickig korv kastat på mig. Det var min kära bror som gav utlopp för sina känslor. Vi hade precis avslutat en stadig middag med familjen. Mysigt! Då den sista potatisen var tuggad till mos, den sista laxbiten svald och det sista salladsbladet satt sig på plats mellan tänderna för att irritera resten av kvällen, styrde min broder kosan mot kylen. Han slet girigt upp kylskåpsdörren för att granska innehållet och ta reda på vad för krubb som han kunde tänkas finna där inne. För att hindra denna skoningslösa människa från att i sin desperata jakt efter mat lägga vantarna på mina länge sparade vetegroddar i tomatsås befann jag mig hack i häl. Men min brors fingrar var inte ute efter några groddar, det var kött dom ville åt. Och det dröjde inte länge förrän ett paket med prickig korv uttogs ur kylen. Som ett vilddjur som just knäckt nacken på sitt byte, utstötte monstret till bror ett förnöjt skratt innan han tog upp en skiva, och forslade in den i sin enorma käft, varpå han lät de effektiva käkarna mala sönder korven till benmjöl. Denna ohyggliga procedur upprepades ett antal gånger innan min broder plötsligt stannade upp i sitt avsmakliga beteende och tittade ner i korvpaketet. Och detta var inte för att korvarna var slut, nej det fanns gott om korv kvar. Men min kära broder började mot sin vilja känna mättnadskänslor. Tro det eller ej, men den bitande verkligheten undgick inte min bror. Och i sin frustration över att inte orka sätta i sig de sista korvskivorna såg han inget bättre alternativ än att kasta dom på första bästa kötthatande individ, jag. Jag fick en skiva i ansiktet, och två i håret. Även några stycken slungades med sån kraft att de klistrades fast på ryggen och blev där sittade. I panik slet jag av mig tröjan och styrde mina panikfyllda steg mot duschen. Jag luktade korv, prickig korv. Som en del förstår så var den här incidenten var väldigt traumatisk för mig och jag är säker på att korvskivorna kommer att förfölja mig i mina tankar och jaga mig i mina drömmar. Så nu sitter jag här och tuggar i mig mina kära vetegroddar i tomatsås och tycker ganska synd om mig själv. (lite medlidande skulle inte kännas helt fel…)
naw stackare - måste vart en nära döden upplevelse - för korven då asså ;)
Du ska i alla fall va glad det inte var vetegroddar i tomatsås han kastade på dig... ;)
Den generella skillnaden är stor:
jmf.
"Raise your hands
When you want to let it go
Raise your hands
When you want to let a feeling show
Raise your hands
From New York to Chicago
Raise your hands
From New Jersey to Tokyo
Raise your hands"
med
"I drove all night down streets that wouldn't bend
But somehow they drove me back here once again
To the place I lost at love, and the place I lost my soul
I wish I'd just burn down this place that we called home"
eller
"Life is feeling kind of strange, strange enough these days
I send this song to you wherever you are,
As my guitar lies bleeding in my arms"
så märks skillnaden...
Civilicerat sätt att kommunicera på btw... =)
