carrooooo

Det känns väl inte som att jag har haft något värt att dela med mig av här på sistone, i alla fall inte utan risk för att tråka ut mina trogna (och mindre trogna) läsare. Men något från det snart avslutade påsklovet ska jag nog kunna pressa fram. Det sista lovet i tvåan för min del förövrigt. Mitt näst sista påsklov. Det enda som känns sorgligt med det, är att det inte är det sista. Jag har tillbringat en hel del av min lediga tid på jobbet, om det då kan kallas ledig tid. Men det har faktiskt varit rätt skönt att jobba på lovet, bortsett från tidiga gryningar. Man kan sänka tankeverksamheten till en ohyggligt behaglig nivå, samtidigt som man utför ett för det mesta slappt arbete med solen i ögonen. Och dessutom gör man något nyttigt, och behöver då inte känna sig skyldig för att man typ inte pluggar. Häromdan fick jag även en ny arbetskamrat, trevligt! Under förmiddagsfikan, den klockan 10, fikorna före är morgonfika, och elvafikan är innanlunchfika, frågade min nyinvärvda jobbarkompis samtidigt som hon lite osmidigt pressade ner fem skivor i rosten även om den bara är gjord för fyra, som nya jobbarkarmrater artigt brukar fråga; "Vilket år går du..?" Ett lite nedstämt svar från mig; "tvåan..". För att inte konversationen ska dö ut samtidigt som båda väntade på att osten ska bli ledig så kommer ju alltid följdfrågan "Jaha, vilken linje går du då?" Ostskivan som jag just hyvlade i det ögonblicket blev an någon anledning mycket tjockare på ena sidan. ? "Natur". Sen blir det intressant, även för jobbarkompisen som nyfiket frågar, samtidigt som hon förtvivlat nästan klämmer sönder apelsinmarmeladsförpackningen i hopp om att den inte ska vara helt slut "jaha, då tycker du om att plugga eller..?" Jo, det fanns lite, lite kvar. Tycker om att plugga..? Eh, måste man göra det för att gå natur eller..? Ett litet skratt och med de flesta tankarna på vilken marmelad jag skulle välja fick "Öh, nääh" bli mitt svar, och björnbärsmarmeladen mitt val. Jobbarkompisen drar nu egna konklusioner medans kaffet svalnar och försöker avrunda med slutsatsen "Men du är bra på att plugga då..?" Ännu ett litet, nu även osäkert skratt följt av ett "öh, nääh.." från min sida. Jobbarkompisen ser lite förvirrad ut, säger ingenting, kollar ner i bordet och sträcker sig efter den sista rostmackan som jag hoppats skulle bli min.

Påskhelgen som var här var även den mycket trevlig och solig, framför allt solig. Jag tycker om påsken. Den är lagom lång och behöver inte dras igång månader innan själva påskafton i jämförelse med julen. Julen gör sig bäst på film och funkar nog inte riktigt som den ska i liveversioner. Men påsk ser man inte så ofta i filmer, det är däremot en riktig livehögtid som är värd lite extra uppmärksamhet. Bara midsommaren kan väl slå påsken, midsommaren som både är lysande på film (Sunes Sommar, jag säger bara Sunes Sommar...) och helt briljant under rätt förutsättningar i det gröna gräset, eller nere vid sjön, eller hur man nu kan tänkas fira högtiden i fråga.

Imorgon kväll blir det ett kärt återseende med den kära lilla äckliga sjön! En brasa, vänner, lite käk och dricka, musik... Mmm, sommar... Det nalkas även årets första dopp, det må vara svinkallt, men ner i vattnet ska vi, eller jag, om jag så ska bli själv i det här... Vilket inte är helt omöjligt när jag tänker efter...